Sidor

Julevangeliet

Julevangeliet – Lukas 2:1-20.

Nedan återges tre olika versioner av Julevangeliet. De verser i bibeln som går under namnet Julevangeliet är Lukas 2:1-20 i Nya Testamentet.

Nya översättningen (1981)

Texten till den nya översättningen av Julevangeliet – Lukas 2:1-20 – från 1981.

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.

Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem:

”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”

Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra:

”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”

De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade.

Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Gamla översättningen (1917)

Texten till den gamla översättningen av Julevangeliet – Lukas 2:1-20 – från 1917.

Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.

Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.

Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen, för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höll vakt om natten över sin hjord. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta. Men ängeln sade till dem:

”Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.”

I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:

”Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!”

När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra:

”Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.”

Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban. Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn. Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.

Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.

Gamla-gamla översättningen (1703)

Här återges den gamla-gamla översättningen av julevangeliet så som den är nedskriven i Doktor Christmas anfaders bibel från 1864.

På försättsbladet står följande:
Biblia eller Den Heliga Skrift, innehållande gamla och nya testamentets canoniska böcker.
London: Tryckt på brittiska och utländska bibel-sällskapets bekostnad, hos Spottiswoode och Cie. 1864.

Denna version av julevangeliet är från 1703 (Karl XII:s bibel), vilket i sin tur är en reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541 (Gustav Vasas bibel).

Karl XII:s bibel gällde från 1703 fram till 1917.

Texten till Julevangeliet anno 1703

Texten till julevangeliet – Lukas 2:1-20 – i 1703 års översättning (Karl XII:s bibel).

1. Det begaf sig i den tiden, att af Kejsar Augusto utgick ett bud, att all verlden skulle beskattas; 2. Och denna beskattning var den första, och skedde under den höfdingen öfver Syrien, Cyrenio.

3. Och de gingo alle, hvar uti sin stad, till att låta beskatta sig. 4. Så for ock Joseph upp af Galileen, af den staden Nazareth, in uti Judiska landet, till Davids stad, som heter BethLehem; ty han var af Davids hus och slägt; 5. På det han skulle låta beskatta sig, med Maria, sin trolofvada hustru, hvilken hafvandes var.

6. Så begaf sig, medan de voro der, vordo dagarna fullbordade att hon skulle föda. 7. Och hon födde sin förstfödda Son, och svepte honom i lindakläder, och lade honom neder i en krubbo; ty dem var icke rum i herbergena.

8. Och i den samma ängden voro någre herdar, de der vakade, och höllo vård om nattena öfver sin hjord. 9. Och si, Herrans Ängel stod när dem, och Herrans klarhet kringsken dem; och de vordo storliga förfärade.

10. Och sade Ängelen till dem: Varer icke förfärade; si, jag bådar eder stor glädje, hvilken allo folkena vederfaras skall; 11. Ty i dag är eder födder Frälsaren, som är Christus Herren, i Davids stad. 12. Och detta skall vara eder för tecken: I skolen finna barnet svept i lindakläder, nederlagdt i en krubbo.

13. Och straxt vardt med Ängelen ett stort tal af den himmelska härskaran, de der lofvade Gud, och sade: 14. Ära vare Gud i höjdene, och frid på jordene, och menniskomen en god vilje. 15. Och det begaf sig, att Änglarna foro ifrå dem upp i himmelen, och herdarna begynte säga emellan sig: Låter oss nu gå till BethLehem, och se det som vi hafve hört skedt vara, det Herren oss uppenbarat hafver.

16. Och de gingo hasteliga, och funno Maria, och Joseph, och barnet nederlagdt i krubbon. 17. Och då de det sett hade, beryktade de ut hvad dem sagdt var om detta barnet. 18. Och alle, de det hörde, förundrade sig på de ting, som dem sagd voro af herdarna.

19. Men Maria gömde all dessa ord, betraktandes dem i sitt hjerta. 20. Och herdarna gingo tillbaka igen, prisade och lofvade Gud öfver allt det de hört och sett hade, såsom dem sagdt var.