Stilla Natt - Sanning eller myt?

Det finns många historier och myter om Stilla Natt. Här följer ett par av dem.

Julafton 1818

Inför kvällsgudstjänsten – i Sankt Nikolauskyrkan i staden Oberndorf – på julafton 1818, fick prästen Josef Mohr budet att kyrkorgeln slutat fungera eftersom en råtta satt tänderna i bälgen.

Att inte ha sång och musik på julafton var otänkbart. Josef letade fram en av sina dikter, kontaktade Franz Gruber och bad honom komponera en melodi till dikten.

Den nya julsången Stilla Natt framfördes sedan tillsammans med barnkören. Franz kompade på gitarr.

Första världskriget – Julafton 1914

Den 24:e december 1914, tillika den första julaftonen under första världskriget, hörde ett brittisk förband tyskarna sjunga Stilla Natt. När de försiktigt tittade över kanten på skyttegraven och ut i ingenmansland såg de till sin förvåning ett ljus fladdra borta hos tyskarna.

Det hade varit lätt att låta kriget och hatet ta överhanden och skjuta mot ljuset. Istället svarade engelsmännen med den brittiska versionen.

Det slutade med att båda sidor vågade sig upp ur skyttegravarna och träffades mitt i ingenmansland. De begravde sina döda, önskade varandra God Jul och utbytte förhoppningar om att det snart skulle bli fred.

Innan parterna gick tillbaka för att fortsätta kriga spelade de fotboll. Var fotbollen kom ifrån förtäljer inte historien.